Många har kanske förundrat sig över den kraftiga stigningen på aktiemarknaden under de senaste veckorna. Aktiekurserna har stigit med 30 procent efter bottennivåerna i mars. Sammanfattningsvis kunde man konstatera att situationen är för bra för att vara sann. Här kommer en lista med sex orsaker till stigningen på aktiemarknaden. En av förklaringarna till stigningen kan nämligen vara en överraskande faktor och den har placerats i punkt sex på denna lista.
1. Den omfattande nedgången och dess rekyl
Den kraftiga stigningen kunde förklaras av att kursnedgången var så kraftig i mars. När kurserna rasar kan ingen säga hur stor nedgång som är tillräcklig. Om marknaden har överreagerat, kan också den partiella återhämtningen vara kraftig. Marknaden försöker ständigt hitta rätt nivå.
2. Aktiemarknaden och ekonomin är i otakt
Det är typiskt att aktiemarknaden går i en annan takt än ekonomin. På kort sikt förklarar en förändring av räntenivån ofta aktiemarknadens riktning. På längre sikt styr företagens resultatutveckling aktierna. Nu har räntenivån dalat och där har vi också en orsak till att aktierna har stigit. De ekonomiska siffrorna kommer ännu att försämras, men om en förbättring sker efter 12 månader kan det finnas en grund för en stigning.
Stigningen på aktiemarknaden indikerar en snabb återhämtning av ekonomin. Ekonomin kommer dock inte att kunna återhämta sig snabbt från höga arbetslöshetssiffror på 15-20 procent. Enligt standardscenariot skulle ett vaccin vara tillgängligt först år 2021.
3. Aktiemarknaden består av företag
Bruttonationalprodukten är inte samma sak som aktiemarknaden. Aktiemarknaden består av vissa utvalda aktier som är mest värdefulla och dessutom viktas enligt storlek. I nuläget har de så kallade FAAMG-företagen, dvs. Facebook, Amazon, Apple, Microsoft och Google, klarat sig utmärkt. Deras aktiekurser är på en högre nivå än vid årsskiftet. För ett sedvanligt företag går det inte lika bra. Wall Street Journal nämnde (8.5) detta som en central faktor i bedömningen av den kraftiga uppgången.
På motsvarande sätt kunde man säga att det kan gå bra för de finländska företagen trots att det i fortsättningen skulle gå sämre för Finlands ekonomi. Det kan gå bättre för de finländska företagen om de är verksamma på rätt marknader och inte är alltför beroende av Finland.
4. Centralbankernas värdepappersköp
Lärdomen från den förra krisen, dvs. finanskrisen, var att centralbanken måste agera snabbt och med effektiva vapen. Den ska hellre göra mer än för litet. Detta var en bra och viktig lärdom – i synnerhet när finansiering saknas och finansieringsmarknaden inte fungerar. Centralbankerna har följt detta råd under den aktuella krisen.
Det viktigaste beslutet av centralbanken i USA fattades måndagen den 23 mars. Enligt beslutet ska centralbanken köpa värdepapper i den omfattning som är nödvändig för att stabilisera finansieringsmarknaden. Detta tolkades som en öppen fullmakt och nästa dag började aktiemarknaden stiga. Uttrycket ”don’t fight the FED”, dvs. motarbeta inte FED, håller alltså fortfarande streck.
5. Staternas räddningspaket
Centralbankernas åtgärder var nödvändiga i mars, men de var inte tillräckliga på egen hand. I den här krisen sändes ett tillräckligt lugnande meddelande först genom staternas åtgärder och löften. Räddaren i nöden var staten med sina kraftiga stödåtgärder för den offentliga ekonomin. I USA fastställde staten snabbt ett stödpaket på 2,3 biljoner dollar.
6. Tänk om staternas skuld inte behöver betalas?
Under den senaste tiden har det varit intressant att följa med förslagen från olika flanker av ekonomiteorin och politiken. Ett tema överträffar dock alla andra intressanta faktorer. Det är doktrinen om att staterna synnerligen bekymmersfritt får fortsätta att skuldsätta sig. En överraskande tanke, men den passar många beslutsfattare.
Modern Monetary Theory-tänkandet vinner mark. Enligt denna teori kan ett land som har en stat, en centralbank och en valuta bekymmersfritt låta staten bli skuldsatt och centralbanken kan köpa dessa värdepapper. Detta får fortsätta tills resurser är tillgängliga och inflationsförväntningarna eller inflationen börjar öka.
För aktiemarknadens del har ytterligare skuldsättning ofta varit ett bra och effektivt bränsle. Ökad skuldsättning upprätthåller och ökar den ekonomiska aktiviteten. Skuldsättning ersätter avsaknaden av konsumtionsefterfrågan under coronakrisen och lappar det hål som åldersstrukturen skapar i ekonomin. Med centralbankernas hjälp kan detta också fortsätta. Centralbankerna kan köpa betydande mängder av staternas värdepapper.
Det kan dock bli ett problem att omfattande statliga åtgärder kan behövas åtskilliga gånger under 2020 och 2021. Om detta sker måste staterna betala ett högt pris för nedgången. Det kanske också kommer en tid då räkningen måste betalas.
Nuläget, dvs. den kraftiga stigningen av aktierna, beskrivs bäst med uttrycket ”för bra för att vara sant”. Nuläget är bra om ekonomin återhämtar sig snabbt som mirakel. Det ska kanske inte ta plats. Utveckling är närmare som W-form. Nuläget är för bra for att vara sant om den kraftiga stigningen på aktiemarknaden grundar sig på att staterna skuldsätter sig utan tak. Detta antagande kan visa sig vara felaktigt. Det låter för bra för att vara sant att räkningen trots allt inte behöver betalas.
Skribent är VER:s verkställande direktör Timo Löyttyniemi.
Taggar: