I takt med att coronaviruset sprider sig är vi alla benägna att söka lösningar i tidigare händelser. Kan vi hitta motsvarande händelser i historien och kan de hjälpa oss att förutspå framtiden. I synnerhet de som följer och är verksamma på finansmarknaden har tillgång till ett överflöd av information. Många har dock märkt att kriser är olika.
Liknar den här krisen SARS eller spanska sjukan? Experterna som följer ekonomin och aktiemarknaden har försökt hitta likheter med reaktionerna på SARS år 2003 och den förödande spanska sjukan år 2018.
Även om det finns likheter mellan olika virussjukdomar är det omöjligt att dra några direkta slutsatser om utvecklingen av ekonomin och aktiemarknaden. Varje ekonomiska miljö har egna särdrag. År 2003 höll världen på att återhämta sig efter IT-bubblan och hösten 1918 upphörde första världskriget.
I en kris ökar osäkerheten. När coronaviruset sprider sig vill alla ha mer information. Vad är det här för virus? Hur ser smittsamheten, spridningen, dödligheten och säsongsbundenheten ut? Dessa faktorer har klarnat gradvis. Marknadens reaktion på ovissheten och osäkerheten är att aktiepriserna sjunker. Steg för steg har informationen ökat och det är först i efterhand som vi kommer att veta tillräckligt om dessa faktorer.
Aktiemarknaden är en bra framtidsindikator, men en marknad är inte pålitlig. Aktiemarknaden påverkas inte bara av de ekonomiska utsikterna, utan också av känslor, rädsla, osäkerhet samt tekniska försäljningar och till och med tvångsförsäljningar. Aktiepriserna är en kombination av dessa och många andra variabler. Aktiemarknaden påverkas också av myndigheternas åtgärder och rätt timing av åtgärderna.
”När vi ser framåt förmedlar marknadens nuvarande reaktion mycket information. Vid en granskning i efterhand var gårdagens pris felaktigt.”
Tillräcklig information är tillgänglig först i efterhand. Aktiepriserna kan över- eller underreagera då marknadsparterna försöker tolka ny information. Någon kanske säger att marknaden alltid har rätt, medan någon annan kanske säger att marknaden alltid har fel. Båda åsikterna stämmer. När vi ser framåt förmedlar marknadens nuvarande reaktion mycket information. Vid en granskning i efterhand var gårdagens pris felaktigt. Imorgon har vi alltid en tydligare bild av framtiden än igår.
Staten har en central roll i en kris. I den rådande pandemikrisen är näringslivet och ekonomin tvungna att stanna upp och det finns ingen fullständig bild av hur länge. Det är självklart att företagens finansiering och medborgarnas inkomstflöden bör förbli tryggade, så att den tillfälliga krisen inte medför oskäliga skador för företagen och medborgarna. I situationer som denna råder det lyckligtvis stort samförstånd om statens roll. Medborgarna förstår och accepterar undantagsåtgärderna.
Centralbankerna har en begränsad men viktig roll. Centralbankerna har försökt skapa lugn på finansmarknaden genom att sänka räntorna och säkerställa tillgången till finansiering. Av dessa åtgärder har den första ingen annan inverkan än högst en psykologisk betydelse i nuläget. Säkerställandet av tillgången till finansiering under alla omständigheter är en av centralbankens kärnuppgifter. Skuldsättningen av staterna innebär att centralbankernas värdepappersköp är till nytta för att hålla räntorna låga och upprätthålla likviditeten.
Företagen har skrivit och övat på sina beredskapsplaner. Vilka störningar kan uppstå och vilka är företagets kritiska funktioner, för vilka en störningsfri verksamhet bör tryggas? Även om man övat på dessa processer är kriser ändå olika. Trots detta förbättrar varje övning handlingsförmågan i en ny kris.
”Finland är ett av de mest progressiva länderna i Europa inom distansarbete och bland de bästa i Europa när det gäller digital beredskap.”
Varje kris är också en möjlighet. Finländarnas beredskap är god i denna kris. Finland är ett av de mest progressiva länderna i Europa inom distansarbete och bland de bästa i Europa när det gäller digital beredskap. Båda dessa faktorer ger Finland, de finländska företagen och individen en bra möjlighet att fortsätta med en delvis störningsfri verksamhet samt dra nytta av de konkurrenskraftsmöjligheter detta medför under de närmaste månaderna.
I en kris gror ett frö för nästa kris. Ekonomisk osäkerhet, en hotande lågkonjunktur, sjunkande börskurser samt staternas kraftiga och nödvändiga stödåtgärder gör ekonomin sårbar. En långvarig osäkerhet skulle försvaga konjunkturerna. Skuldsättningen skulle öka och det skulle bli svårare att uppfylla löftena i framtiden.
”Coronakrisen är annorlunda än tidigare och kommande kriser. Det visar hur viktigt det är att ständigt ha beredskap för olika slags hot.”
En lärdom torde vara att vi bör bygga upp buffertar på stats-, företags- och individnivå. Detta var också en av lärdomarna från finanskrisen, då bankerna var alltför skuldsatta år 2008. Bankerna har sedermera förbättrat sina balansräkningar. Coronakrisen är annorlunda än tidigare och kommande kriser. Det visar hur viktigt det är att ständigt ha beredskap för olika slags hot.
Skribent är VER:s verkställande direktör Timo Löyttyniemi.
Taggar: